”Wästbergs nya, vackert skrivna bok Den ständige är ett titthål in i det mörka skåp som var Bernhard von Beskows liv och verk. (...) På flera ställen i denna fina bok blänker meningarna till som speglar där vår egen tid visar sig.” /Victor Malm, Expressen

”Med ännu en bok av Per Wästberg i läsfåtöljen känns det påtagligt: han är ett fenomen. (...) Det är svårt att se någon motsvarighet, i varje fall i Sverige. (...) Wästberg rör sig ledigt, beläst och detaljerat bevandrad i det 1800-talets Stockholm han iscensätter. (...) von Beskow får med Per Wästbergs elaborerade formuleringskonst en vacker levnadsteckning ...” /Maria Schottenius, Svenska Dagbladet

”Wästberg skriver koncist, konstaterande och stundtals poetiskt där hans egen övertygelse om Beskows värde i den svenska litterära offentligheten under fem decennier framgår tydligt. Framställningen av denna litteraturhistoriska biografi är personlig då Wästberg försöker förstå sin föregångare (...) vilket resulterar i en personlig

betraktelse som väcker engagemang för den intresserade inom en litteraturhistorisk kontext.” /Jonas Frånander, BTJ-häftet

Om Bo Grandien (2019):

”Per Wästberg överlämnar en generös bok om vännen Grandien, deras gemensamma ungdom och ett ymnighetshorn av kulturhistoriska anekdoter. (...) Det går inte att sammanfatta Wästbergs myllrande bok, man dröjer helst vid underbara detaljer, ler ofta ...” /Ulrika Knutson, Svenska Dagbladet

”... härlig läsning. Någon konventionell biografi är det inte tal om, snarare ett mångfasetterat porträtt, där bilder, scener, anekdoter och (långa) citat dyker upp i den ordning som de tycks ha infunnit sig, som en vandring genom ett på måfå curerat minnenas museum. (...) Men boken är också en allmängiltig hyllning till särlingen, enslingen, den lokala flanören ...” /Jens Liljestrand, Expressen

Om Gustaf Adolf Lysholm (2013):

”Jag tror mig ha läst nästan allt som Per Wästberg skrivit i bokform. Och jag tvekar inte att säga: detta är hans bästa bok. Den är den mäktiga sammanfattningen av två författarskap: Gustaf Adolf Lysholms och Per Wästbergs eget. (...) Korsbefruktningen mellan dem båda har resulterat i den vackraste och samtidigt illusionslösaste kärleksförklaring en svensk författare ägnat en annan.” /Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet

”Som alltid skriver Wästberg pregnant och välformulerat. En del sidor i denna bok är som verbala smatterband av eleganta aforismer, försök att ringa in Lysholms egenart. (...) Så blir Wästbergs bok en minnesteckning över författarlivets djävlighet och skönhet, dess storhet och inskränkthet.” /Johan Svedjedal, Dagens Nyheter

”Detta är en oavbrutet stimulerande och vacker bok. Möjligen kan den uppmuntra till ny läsning och nya upplagor – av en av våra mer sällsamma moderna klassiker.” /Magnus Ringgren, Aftonbladet