Fyrahundrafyrtio år

Författare: Lina Ekdahl
Köp boken Provläs

Utgivningsdag: 2018-09-06
Recensionsdag: 2018-09-06

Mediakontakt: Annelie Eldh

Fyrahundrafyrtio år är en lång tid. En era av tid. Exakt hur lång tid det är, det var, är inte så viktigt. Eller så är det mycket viktigt. Att det var en lång tid. Men det är också oerhört tjatigt, detta att ständigt påpeka hur lång tid det var, det är. Hur många år som gått sedan dess, efter de fyrahundrafyrtio åren? Vad spelar det för roll? Det spelar mycket stor roll. Nästan ingen roll alls. Det är det enda som spelar någon roll. Om ett bord är ett bord, om en stol är en stol.

Efter sin senaste bok DIKTSAMLING, som var en bitsk kommentar till samtiden, utkommer nu Lina Ekdahl med sin sjunde diktsamling, som är en trampande, upprepande, drastisk, sorglig, ömsint vandring i denna era av tid. Där ett uppbrott har skett, där bilden är fel, där allt studsar tillbaka. Baka. En vilsen röst rör sig i utkanterna. Hon känner inte igen sina händer, sin längtan, sin humor, sina tankar, sitt sätt att röra sig, sina konturer. Fartyg glider förbi, rönnbär mognar, människor ropar. Att försöka är det enda man kan göra, det vet hon.

Det är ingen resa. Det finns inget mål. Det som finns är bär, bönor, berg, grillad fisk, russin läggs till russin och till slut hittar hon också ett språk. Dillkronor dyker upp. Liksom humor, självömkan, banaliteter och sanningar som inte längre gäller. Det finns ingen lösning. Det finns endast ett pågående liv.

Lina Ekdahl rör sig i den skälvande osäkerheten med sitt konkreta och precisa språk. Där allt synes vara som det är, som det står, för att i nästa stund tippa över, vända på en och samma fläck.

"Nu som förr vetter Ekdahls poesi åt en lätt berättande pratighet fylld av semihumoristiska knorrar, eller medvetna antiklimax. I de längre texterna närmar hon sig ett slags nonsensartade hörspel eller milt absurdistiska miniatyrdramer (...) Men enkelheten – och den någorlunda rytmiserade pratigheten – visar sig vara skenbar. Ju fler gånger man läser denna bok, desto mera osäkras verklighetsuppfattningen (...) Ekdahl är fena på att fånga trådar och spinna fantasifullt (...) Ekdahls diktsamling är lätt att läsa men svår att glömma." /Jan Karlsson, Borås Tidning  

"Oavsett likheterna med andra poeter, levande och döda, har Ekdahl en poetisk integritet och en egen blick på såväl orden som världen. Hon förenar styrka med skörhet, lika varsam som hänsynslös i sitt sätt att bända på språket och närma sig världen. Hon har sällan varit så genomtänkt formsäker som i Fyrahundrafyrtio år, men glömmer inte heller bort att drabba läsaren med oväntat varma bilder." /Sebastian Lönnlöv, Svenska Dagbladet

"Lina Ekdahls nya diktsamling Fyrahundrafyrtio år är hennes sjunde – och bästa hittills (...) En koncentration har lägrat sig över Ekdahls språk. Jag blir fascinerad och lycklig (...) Att förlusten är lika genomgripande och traumatisk som kärleken är ett vansinnigt rus när den är som starkast skriver Ekdahl fram genom sina intensiva försöka att låta dillkronor och tallar, kransar och år fästa den luddiga känslan av tomhet i världen. Som läsare blir jag berörd och tröstad." /Karin Brygger, Göteborgs-Posten

"Nu som förr vetter Ekdahls poesi åt en lätt berättande pratighet fylld av semihumoristiska knorrar, eller medvetna antiklimax. I de längre texterna närmar hon sig ett slags nonsensartade hörspel eller milt absurdistiska miniatyrdramer (...) Men enkelheten – och den någorlunda rytmiserade pratigheten – visar sig vara skenbar. Ju fler gånger man läser denna bok, desto mera osäkras verklighetsuppfattningen (...) Ekdahl är fena på att fånga trådar och spinna fantasifullt (...) Ekdahls diktsamling är lätt att läsa men svår att glömma." /Jan Karlsson, Borås Tidning

"Upprepningen ger en suggestiv grundton åt dikterna, ett molande som på ett utmärkt vis gifter sig med poetens ömsinta och vardagligt släpiga tilltal. Fyrahundrafyrtio år är Lina Ekdahls musikaliskt mest genomförda diktsamling hittills, liksom nytt personbästa." /Petter Lindgren, Aftonbladet  

"När jag läser Lina Ekdahl tänker jag att hon skriver från just sådana där flytande, besvärjande, vindlande repetitiva vid-sidan-av-bubblor som man kan hamna i som passagerare i en buss till Ikea. Hon har ett sätt att prat-tänk-skriva som visserligen, vilket de flesta recensioner av hennes poesi nämner, är släkt med Sonja Åkessons och Kristina Lugns poetiska stilarter, men den Ekdahlska rösten, den lågmält till synes anspråkslösa, ofta osäkra men ändå enträget hävdande är alldeles egen." /Pia Bergström, Örnen och Kråkan

Visa mer

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2018-09-06 Genre: Biografier och litteraturvetenskap Thema-kod: Poesi Format (utgivningsdatum): Danskt band, 9789146234678 (2018-09-06); E-bok, pdf, 9789146234685 (2018-09-06)

Fler böcker av författaren

Nyheter om boken

Fyrahundrafyrtio år

Författare: Lina Ekdahl
Köp boken Provläs

Utgivningsdag: 2018-09-06
Recensionsdag: 2018-09-06

Mediakontakt: Annelie Eldh

Fyrahundrafyrtio år är en lång tid. En era av tid. Exakt hur lång tid det är, det var, är inte så viktigt. Eller så är det mycket viktigt. Att det var en lång tid. Men det är också oerhört tjatigt, detta att ständigt påpeka hur lång tid det var, det är. Hur många år som gått sedan dess, efter de fyrahundrafyrtio åren? Vad spelar det för roll? Det spelar mycket stor roll. Nästan ingen roll alls. Det är det enda som spelar någon roll. Om ett bord är ett bord, om en stol är en stol.

Efter sin senaste bok DIKTSAMLING, som var en bitsk kommentar till samtiden, utkommer nu Lina Ekdahl med sin sjunde diktsamling, som är en trampande, upprepande, drastisk, sorglig, ömsint vandring i denna era av tid. Där ett uppbrott har skett, där bilden är fel, där allt studsar tillbaka. Baka. En vilsen röst rör sig i utkanterna. Hon känner inte igen sina händer, sin längtan, sin humor, sina tankar, sitt sätt att röra sig, sina konturer. Fartyg glider förbi, rönnbär mognar, människor ropar. Att försöka är det enda man kan göra, det vet hon.

Det är ingen resa. Det finns inget mål. Det som finns är bär, bönor, berg, grillad fisk, russin läggs till russin och till slut hittar hon också ett språk. Dillkronor dyker upp. Liksom humor, självömkan, banaliteter och sanningar som inte längre gäller. Det finns ingen lösning. Det finns endast ett pågående liv.

Lina Ekdahl rör sig i den skälvande osäkerheten med sitt konkreta och precisa språk. Där allt synes vara som det är, som det står, för att i nästa stund tippa över, vända på en och samma fläck.

"Nu som förr vetter Ekdahls poesi åt en lätt berättande pratighet fylld av semihumoristiska knorrar, eller medvetna antiklimax. I de längre texterna närmar hon sig ett slags nonsensartade hörspel eller milt absurdistiska miniatyrdramer (...) Men enkelheten – och den någorlunda rytmiserade pratigheten – visar sig vara skenbar. Ju fler gånger man läser denna bok, desto mera osäkras verklighetsuppfattningen (...) Ekdahl är fena på att fånga trådar och spinna fantasifullt (...) Ekdahls diktsamling är lätt att läsa men svår att glömma." /Jan Karlsson, Borås Tidning  

"Oavsett likheterna med andra poeter, levande och döda, har Ekdahl en poetisk integritet och en egen blick på såväl orden som världen. Hon förenar styrka med skörhet, lika varsam som hänsynslös i sitt sätt att bända på språket och närma sig världen. Hon har sällan varit så genomtänkt formsäker som i Fyrahundrafyrtio år, men glömmer inte heller bort att drabba läsaren med oväntat varma bilder." /Sebastian Lönnlöv, Svenska Dagbladet

"Lina Ekdahls nya diktsamling Fyrahundrafyrtio år är hennes sjunde – och bästa hittills (...) En koncentration har lägrat sig över Ekdahls språk. Jag blir fascinerad och lycklig (...) Att förlusten är lika genomgripande och traumatisk som kärleken är ett vansinnigt rus när den är som starkast skriver Ekdahl fram genom sina intensiva försöka att låta dillkronor och tallar, kransar och år fästa den luddiga känslan av tomhet i världen. Som läsare blir jag berörd och tröstad." /Karin Brygger, Göteborgs-Posten

"Nu som förr vetter Ekdahls poesi åt en lätt berättande pratighet fylld av semihumoristiska knorrar, eller medvetna antiklimax. I de längre texterna närmar hon sig ett slags nonsensartade hörspel eller milt absurdistiska miniatyrdramer (...) Men enkelheten – och den någorlunda rytmiserade pratigheten – visar sig vara skenbar. Ju fler gånger man läser denna bok, desto mera osäkras verklighetsuppfattningen (...) Ekdahl är fena på att fånga trådar och spinna fantasifullt (...) Ekdahls diktsamling är lätt att läsa men svår att glömma." /Jan Karlsson, Borås Tidning

"Upprepningen ger en suggestiv grundton åt dikterna, ett molande som på ett utmärkt vis gifter sig med poetens ömsinta och vardagligt släpiga tilltal. Fyrahundrafyrtio år är Lina Ekdahls musikaliskt mest genomförda diktsamling hittills, liksom nytt personbästa." /Petter Lindgren, Aftonbladet  

"När jag läser Lina Ekdahl tänker jag att hon skriver från just sådana där flytande, besvärjande, vindlande repetitiva vid-sidan-av-bubblor som man kan hamna i som passagerare i en buss till Ikea. Hon har ett sätt att prat-tänk-skriva som visserligen, vilket de flesta recensioner av hennes poesi nämner, är släkt med Sonja Åkessons och Kristina Lugns poetiska stilarter, men den Ekdahlska rösten, den lågmält till synes anspråkslösa, ofta osäkra men ändå enträget hävdande är alldeles egen." /Pia Bergström, Örnen och Kråkan

Visa mer

Ladda ner omslag

Ladda ner 3D-omslag

Ladda ner foton av författaren

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2018-09-06 Genre: Biografier och litteraturvetenskap Thema-kod: Poesi Format (utgivningsdatum): Danskt band, 9789146234678 (2018-09-06); E-bok, pdf, 9789146234685 (2018-09-06)

Fler böcker av författaren

Nyheter om boken

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra böcker och författare