Lars Myttings Skrapenatta årets mest sålda bok i Norge

Skrapenatta, som är den fristående sista delen i Lars Mytting framgångsrika serie om Systerklockorna, är årets mest sålda bok i Norge. Boken skildrar släkten Hekne, den norska bygden Butangen och sockenprästen Kai Schweigaard under nästan sjuttio år medan märkliga händelser från 1600-talet fortfarande påverkar deras liv. Skrapenatta utkommer på svenska den 11 juni 2024. Översättning av Lotta Eklund.

Det är en storslagen roman om en bygds väg från gammal till ny tid, om tro och övertro, om släkters gång och angiveri och en åldrande präst fångad i profetian om sin egen död. Andra världskriget utgör bakgrunden till den stora frågan om de två kyrkklockorna – Systerklockorna – varav en hänger i Dresden och en i Butangen någonsin kan föras samman igen.

Slog igenom med bok om ved

Lars Mytting är själv född i Gudbrandsdalen, den plats som han skildrar i romanerna Hekneväven, Systerklockorna och Skrapenatta. Där har så länge folk kan minnas Systerklockorna ringt över bygden med en klang så kraftfull att klockaren blev döv efter bara tre mässor. – Legenden om systerklockorna är sann, men den har aldrig berättats i den form som jag berättar den. Och jag har vävt samman den med andra legender, säger Lars Mytting till Bok365.

Innan författardebuten arbetade Lars Mytting som förlagsredaktör och journalist. Hans första roman Hästkrafter gavs ut 2007, och rönte stora framgångar, särskilt i hemlandet Norge, men det var år 2011 när boken Ved: allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ släpptes som hans namn blev känt för en riktigt bred publik. Mytting själv hade egentligen inget större intresse för ved, utan idén kom från förlaget.

Foto: Svein Finneide

Han följde därefter upp succén med den episka romanen Simma med de drunknade, en släktkrönika om en föräldralös pojke som beger sig ut i världen för att finna sina rötter. Boken gick snabbt upp på topplistorna och belönades med det prestigefulla norska Bokhandlerprisen 2014. Boken blev även en stor framgång i Sverige.

Om Hekneväven

Året är 1903 och Kai Schweigaard, prästen i den norska byn Butangen, plågas av ett gammalt svek och av ett löfte han en gång avgivit: att hitta den sägenomspunna Hekneväven i vilken alla ska "se ansiktet sitt". Vad skulle avtäckas om han en dag verkligen hittade väven? Vad för historia är det som kvarstår att berätta? Samtidigt finns där Jehans, pojken Kai en gång anförtroddes och som nu blivit vuxen. Utfryst av sin döda mors släkt söker han sig till fjällen och renarna, till de mäktiga vyer som rymmer all den magi som krävs för att fylla tomrummet i hans liv. Så en dag möter han en främling på fjället, en person vars uppdykande ställer allt på ända men som kanske också kan ställa allt till rätta.

Sagt om Hekneväven

"Ovanligt välskrivna historietablåer, till och med om spanska sjukans ohygglighet, och med ödet som ensam regissör, där någonstans befinner sig Hekneväven." Norrbottens-kuriren

Om Systerklockorna

Så länge folk kan minnas har Systerklockorna ringt över bygden. Legenden om klockorna, gjutna till minne av de siamesiska tvillingarna Halfrid och Gunhild vars vävkonst sägs kunna sia om framtiden, har förts vidare från generation till generation. För tjänsteflickan Astrid, som vuxit upp i den lilla byn i Gudbrandsdalen, är legenden en del i berättelsen om hennes egen släkt. Men år 1880 står nya tider för dörren. Byns nye präst har långtgående planer för att ersätta den gamla kyrkan och dess klockor. Samtidigt dyker en ung tysk upp med storslagna idéer. Hans ankomst för världen till Astrid och i honom har hon kanske funnit den förtrogne hon behöver för att bevara sin rika släkthistoria.

Röster om Systerklockorna

”Mytting är en gudabenådad berättare och folkbildare. Hans rytmiska prosa och rappa dialog gör hela läsningen till oavbrutet nöje.” Norrbottens-kuriren

”Ett mäktigt och myllrande verk om natur, vidskepelser, myter och olycklig kärlek. Episkt maffig roman ...” M-magasin