Medicinen

Hans Koppel
Köp boken

Utgivningsdag: 2009-09-17
Recensionsdag: 2009-09-17

Mediakontakt: Bonnierförlagens Press

Några frågor till Hans Koppel, aktuell med Medicinen. Vad handlar boken om?- Den handlar om en ensamstående tvåbarnsmamma som har svårt att säga ifrån. Ett medicinskt experiment ger henne mod vilket leder till förändring. Det är den vanliga Askunge-sagan.Det låter som chick lit.- Det hoppas jag, det är min avsikt. Huvudpersonen till och med jobbar på tidning som sig bör i den här sortens litteratur.Är inte chick lit en överetablerad genre?- Jo, och på goda grunder. Bara i sagans värld segrar de svaga.Även den här boken är fåordig och utan traditionell gestaltning. Är det din stil att vara korthuggen?- Om man beskriver en människas utseende i detalj är det näst intill omöjligt att föreställa sig hur hon ser ut. Dessutom är det oförskämt att ta upp andras tid med telefonsladdsdramaturgi.´Telefonsladdsdramaturgi?- När man ältar samma om och om igen och rör sig framåt oändligt långsamt i små cirkelrörelser. Blir lätt trassligt. Fast det anses lite fint för dagen, vilket är obegripligt.- Hälften så långt är alltid dubbelt så bra. Det borde man tvinga svulstiga författare att brodera i korsstygn.Du fick mycket beröm för Vi i villa. Vad tror du att du får för mottagande den här gången?- Sämre kritik och fler läsare. Vilket är helt i sin ordning eftersom det är en gladare bok.Det spekulerades en del i vem du var i samband med förra boken.- Ja, och jag har väl aldrig blivit så smickrad. Tveksamt om de utpekade kändisarna var lika glada.Ingen lust att komma ut ur garderoben?- Nej, jag trivs bra här, det är mörkt och mysigt. Min förläggare har lovat att jag ska få skriva tre böcker under pseudonym. Sen får vi se. - Men jag förstår irritationen. En bok utan avsändare är som en flaska rödtjut utan etikett. Och den ängslige vinkännaren vill ju inte gärna baissa ett slottsvin eller haussa ett bondvin.Vad ska tredje boken handla om?- Kungen. Fast nu har jag kört fast och vet inte om jag kommer vidare. Jag kanske får försöka skriva en spänningsroman istället.Lycka till.- Tack.

”En slutupp­görelse med en genre vars försåtliga frihets- och kvinnokampsteman bär fram en konservatism som skulle kunna få vilken gammal adelsherre som helst att ropa på omedelbar revolution och förnyelse.” / Jonas Thente, Dagens Nyheter

”grymt bra skildringar av maktspelet på en arbetsplats” / Catarina Johansson Junttila, Kommunalarbetaren

"det är den vassa skildringen av maktspel, intriger och hierarkier på en arbetsplats som gör den här romanen läsvärd, liksom den absoluta tonträffen i dialogerna" / Eva Johansson, Svenska Dagbladet

”en drift med genren och dessutom en lika elak som rimlig studie i det luftpastejfluffiga medielandskapets sociologi” / Ingrid P Bossendal, Göeborgs-Posten

” Med sin avskalade, nästan antilitterära prosa har Koppel återigen lyckats skapa en liten vardagsabsurdistisk pärla. Pendeltågstristessen är minst sagt dyster och det sociala spelet på redaktionen är tveklöst obehagligt, men Medicinen är vansinnigt rolig.” / Ola Wihlke, Norrköpings Tidningar

”Hans Koppel, vem/vilka du/ni nu är: mejla mig och berätta. Jag är beredd att förskriva min journalistiska själ till djävulen och lova att hemligheten stannar oss emellan.” / Björn Wiman, Expressen

”En slutupp­görelse med en genre vars försåtliga frihets- och kvinnokampsteman bär fram en konservatism som skulle kunna få vilken gammal adelsherre som helst att ropa på omedelbar revolution och förnyelse.” / Jonas Thente, Dagens Nyheter

”grymt bra skildringar av maktspelet på en arbetsplats” / Catarina Johansson Junttila, Kommunalarbetaren

"det är den vassa skildringen av maktspel, intriger och hierarkier på en arbetsplats som gör den här romanen läsvärd, liksom den absoluta tonträffen i dialogerna" / Eva Johansson, Svenska Dagbladet

"Det är vägen som gör mödan värd, och här är den synnerligen underhållande, och jag kommer på mig själv med att omväxlande le i mjugg och skratta högt för mig själv under läsandets gång. Om det inte är en rolig halvtimme så är det en rolig timme, under vilken man blir ljuvligt förförd trots eller kanske tack vare det rappa berättarsättet." / Lars-Göran Söderberg, Tidningen Kulturen

Visa mer

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2009-09-17 Genre: Romaner Formgivare: Maria Landin Omslagsformgivare: Jens Magnusson Thema-kod: Skönlitteratur: allmänt Antal sidor: 162 Mått: 112 x 180 x 16 mm Vikt: 201 g Format (utgivningsdatum): Inbunden, 9789146220268 (2009-09-17); Pocket, 9789170017537 (2010-03-12)

Fler böcker av författaren

Medicinen

Hans Koppel
Köp boken

Utgivningsdag: 2009-09-17
Recensionsdag: 2009-09-17

Mediakontakt: Bonnierförlagens Press

Några frågor till Hans Koppel, aktuell med Medicinen. Vad handlar boken om?- Den handlar om en ensamstående tvåbarnsmamma som har svårt att säga ifrån. Ett medicinskt experiment ger henne mod vilket leder till förändring. Det är den vanliga Askunge-sagan.Det låter som chick lit.- Det hoppas jag, det är min avsikt. Huvudpersonen till och med jobbar på tidning som sig bör i den här sortens litteratur.Är inte chick lit en överetablerad genre?- Jo, och på goda grunder. Bara i sagans värld segrar de svaga.Även den här boken är fåordig och utan traditionell gestaltning. Är det din stil att vara korthuggen?- Om man beskriver en människas utseende i detalj är det näst intill omöjligt att föreställa sig hur hon ser ut. Dessutom är det oförskämt att ta upp andras tid med telefonsladdsdramaturgi.´Telefonsladdsdramaturgi?- När man ältar samma om och om igen och rör sig framåt oändligt långsamt i små cirkelrörelser. Blir lätt trassligt. Fast det anses lite fint för dagen, vilket är obegripligt.- Hälften så långt är alltid dubbelt så bra. Det borde man tvinga svulstiga författare att brodera i korsstygn.Du fick mycket beröm för Vi i villa. Vad tror du att du får för mottagande den här gången?- Sämre kritik och fler läsare. Vilket är helt i sin ordning eftersom det är en gladare bok.Det spekulerades en del i vem du var i samband med förra boken.- Ja, och jag har väl aldrig blivit så smickrad. Tveksamt om de utpekade kändisarna var lika glada.Ingen lust att komma ut ur garderoben?- Nej, jag trivs bra här, det är mörkt och mysigt. Min förläggare har lovat att jag ska få skriva tre böcker under pseudonym. Sen får vi se. - Men jag förstår irritationen. En bok utan avsändare är som en flaska rödtjut utan etikett. Och den ängslige vinkännaren vill ju inte gärna baissa ett slottsvin eller haussa ett bondvin.Vad ska tredje boken handla om?- Kungen. Fast nu har jag kört fast och vet inte om jag kommer vidare. Jag kanske får försöka skriva en spänningsroman istället.Lycka till.- Tack.

”En slutupp­görelse med en genre vars försåtliga frihets- och kvinnokampsteman bär fram en konservatism som skulle kunna få vilken gammal adelsherre som helst att ropa på omedelbar revolution och förnyelse.” / Jonas Thente, Dagens Nyheter

”grymt bra skildringar av maktspelet på en arbetsplats” / Catarina Johansson Junttila, Kommunalarbetaren

"det är den vassa skildringen av maktspel, intriger och hierarkier på en arbetsplats som gör den här romanen läsvärd, liksom den absoluta tonträffen i dialogerna" / Eva Johansson, Svenska Dagbladet

”en drift med genren och dessutom en lika elak som rimlig studie i det luftpastejfluffiga medielandskapets sociologi” / Ingrid P Bossendal, Göeborgs-Posten

” Med sin avskalade, nästan antilitterära prosa har Koppel återigen lyckats skapa en liten vardagsabsurdistisk pärla. Pendeltågstristessen är minst sagt dyster och det sociala spelet på redaktionen är tveklöst obehagligt, men Medicinen är vansinnigt rolig.” / Ola Wihlke, Norrköpings Tidningar

”Hans Koppel, vem/vilka du/ni nu är: mejla mig och berätta. Jag är beredd att förskriva min journalistiska själ till djävulen och lova att hemligheten stannar oss emellan.” / Björn Wiman, Expressen

”En slutupp­görelse med en genre vars försåtliga frihets- och kvinnokampsteman bär fram en konservatism som skulle kunna få vilken gammal adelsherre som helst att ropa på omedelbar revolution och förnyelse.” / Jonas Thente, Dagens Nyheter

”grymt bra skildringar av maktspelet på en arbetsplats” / Catarina Johansson Junttila, Kommunalarbetaren

"det är den vassa skildringen av maktspel, intriger och hierarkier på en arbetsplats som gör den här romanen läsvärd, liksom den absoluta tonträffen i dialogerna" / Eva Johansson, Svenska Dagbladet

"Det är vägen som gör mödan värd, och här är den synnerligen underhållande, och jag kommer på mig själv med att omväxlande le i mjugg och skratta högt för mig själv under läsandets gång. Om det inte är en rolig halvtimme så är det en rolig timme, under vilken man blir ljuvligt förförd trots eller kanske tack vare det rappa berättarsättet." / Lars-Göran Söderberg, Tidningen Kulturen

Visa mer

Ladda ner omslag

Ladda ner 3D-omslag

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2009-09-17 Genre: Romaner Formgivare: Maria Landin Omslagsformgivare: Jens Magnusson Thema-kod: Skönlitteratur: allmänt Antal sidor: 162 Mått: 112 x 180 x 16 mm Vikt: 201 g Format (utgivningsdatum): Inbunden, 9789146220268 (2009-09-17); Pocket, 9789170017537 (2010-03-12)

Fler böcker av författaren

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra böcker och författare