Första boken en diktsamling av Claes Lagergren

Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand arbetade båda i Fritzes bokhandel. 1884 beslöt de två att ingå kompanjonskap och köpte tillsammans Axel Lindahls fotografiaffär på Riddargatan i Stockholm – förlaget Wahlström & Widstrand hade bildats!

1885 gav W&W ut sin allra första bok, en samling dikter av Claes Lagergren. Man avstod från att sätta ut förlagsnamnet då utgivningen mest föranleddes av en nära vänskap mellan Lagergren och Wahlström. En av dikterna, ställd till H K H Arvprinsen Gustaf Adolf börjar så här:

”Du glada barn med ljusa lockar/

Som har Din moders ögon fått/

Som springer gladt och blommor plocka/

Som ler så gärna och så godt/

Ditt kungarike vill Du gifva/

En gång att barn få åter blifva.”

Eftersom förlaget ursprungligen varit en fotografiaffär dröjde det några år innan den verksamheten helt lades på hyllan. Det var först på 1890-talet som W&W på allvar började förlägga skönlitterära böcker. Den första författaren av betydelse var Per Hallström. Han debuterade 1891 på Bonniers men fick berättelsesamlingen Vilsna fåglar refuserad. W&W tackade då ja och gav ut samlingen 1894.

Två refuser och en logga

Under denna tid refuserade förlaget två författare som skulle bli oerhört stora. Stänk och flikar av Gustaf Fröding som ansågs ha ett moraliskt alltför opassande innehåll och ett liknande skäl låg bakom refuseringen av Hjalmar Söderbergs debutarbete Förvillelser.

Men Söderberg skickade också en annan försändelse till förlaget. Den innehöll det firmamärke – ett äpple omgivet av två W – som än idag är i bruk. I ett brev, skrivet 40 år senare, säger han: ”icke tillsammans med manuskriptet, utan särskilt och anonymt, då jag tänkte mig den möjligheten att förläggarna kanske gärna ville ha märket men inte manuskriptet”.

Karlfeldt och andra berömda

Under åren som följde önskade fler och fler författare komma ut hos W&W. Marika Stiernstedt, Pelle Molin, Oscar Wilde. Och Erik Axel Karlfeldt. 1898 vände han sig till W&W och kom då att bli förlagets mest betydande författare.

Elsa Beskow har också ett förflutet på W&W, som gav ut hennes debutbok Sagan om den lilla, lilla gumman 1897. Elsa Beskow tecknade även omslag för förlaget, liksom senare Albert Engström.

Bland utländska författare som gavs ut under seklets första år märks Herman Hesse, Thomas Mann, Joseph Conrad, Maxim Gorkij och Henri Bergson.

Praktverk i början av seklet

1915 påbörjades ett projekt som först 49 år senare blev helt färdigt: Nusvensk ordbok av Olof Östergren. Boken gavs ut igen i början av åttiotalet och sålde även då bra. W&W började under den här tiden även göra sig känt för sina vackra fackböcker, bland annat flera kultur- och konsthistoriska praktverk: Dahlbergs Suecia antiqua (1900), Europas museer (1918) och Swedenborgs Om järnet (1923).

Ivar Lo-Johansson

Under 1920-talet var tiderna dåliga och utgivningen drogs ned men 1927 blev ändå ett viktigt år för W&W: Ivar Lo-Johansson debuterade med Vagabondliv i Frankrike. I den självbiografiska Tröskeln från 1982 har Ivar Lo-Johansson tecknat ned minnen från sitt första besök på W&W:

”I ytterrummet, som var långsmalt som en korridor, satt en medelålders kvinnlig sekreterare och virkade på en jumper. Jag väntade mig bara att också få se en katt ligga och spinna på fönsterbrädet invid krukväxterna. Till vänster i korridoren stod en hög kamin för antracit med skyffeln i en låda. Det var varmt som i ett drivhus. … Jag fick genast stiga på. I hörnrummet mot gatan satt P.K. Wahlström vid ett skrivbord som såg ut som en chiffonjé med nedfälld klaff. I samma rum vid ett annat bord satt hans son så att de hade ryggarna mot varandra. … Jag fick lämna mitt manuskript och lovades besked inom en vecka. Innan veckan gått var min första bok antagen. Som honorar fick jag sjuhundrafemti kronor för en upplaga på tvåtusen exemplar, och jag tyckte själv att det var rätt storslaget.”

Wahlström avlider

1932 avled P.K. Wahlström och när även hans son dog 1933 efterträddes han av svärsonen Thomas Bennet, gift med dottern Märta. På förlaget arbetade då även finlandssvensken Holger Schildt som självständig förläggare. Schildt, som var den litterärt kunnige av de två, var också den som knöt Jan Fridegård till W&W 1938.

Under Thomas Bennets tid påbörjades utgivningen av Lindorms bokfilmer: Ny svensk historia, och Bennet var även med och startade Nordisk Romanpristävlan. Första året, 1936, vann Sally Salminen med romanen Katrina, som blev en exempellös framgång. Året därpå vann Jascha Golowanjuk med Min gyllene väg från Samarkand, också det en framgång och inledningen till ett långt författarskap på förlaget.

1938 skilde sig Bennet från Märtha Wahlström och lämnade förlaget. Familjen sålde det då till Carl Björkman, som var både känd och uppskattad i det svenska kulturlivet. Han bjöds på middagar hos Karl-Gerhard, reste till Rivieran med prins Wilhelm, spelade kort med Henning Sjöström, var förläggare för Folke Bernadotte, Anders De Wahl, Povel Ramel och Kar de Mumma.

Linna, Wästberg och Jiménez

Björkman hade genom Holger Schildt gamla kontakter med Finland, vilket resulterade i utgivning av flera betydelsefulla finska och finlandssvenska författare: Hans Ruin, Elmer Diktonius, Rabbe Enckell, Gunnar Björling, Edith Södergran, författare och konsthistorikern Göran Schildt, Mika Waltari, Väinö Linna och Jörn Donner, som första gången kom ut 1956.

Björkman blev också förläggare för en lång rad betydande svenskar. Olof Lagercrantz, som debuterade 1935, var en av dem, Folke Dahlberg en annan. Björkman knöt även kontakter med femtiotalets unga – 1949 debuterade Per Wästberg, endast sexton år gammal, och följdes av Hans Björkegren och Bo Grandien.

Flera utländska storheter gavs också ut på förlaget: Franz Kafka började ges ut på 40-talet och 1956 var det Juan Ramón Jiménez tur – samma år fick han Nobelpriset i litteratur.

Per Gedin och Bonniers

Carl Björkman var expansiv och fylld av experimentlusta. Detta kostade pengar, alla satsningar slog inte väl ut. Tidigt fick han ekonomiska bekymmer och hade mer eller mindre i hemlighet inlett ett partnerskap med Bonniers, som ägde hälften av aktierna i W&W.

1961 stod förlaget utan förläggare då Björkman hastigt avlidit. Per Gedin, med ett förflutet på Bonniers där han profilerat sig som en dynamisk förläggare, bland annat genom att lansera den svenska pocketboken, accepterade chefskapet. Han köpte 33% av aktierna och utökade innehavet några år senare till 40%. Han blev chef för ett förlag som saknade likvida medel men som ägde ett stort kapital i form av en stark författarlista och en i hög grad levande backlist.

Äldre böcker trycktes i nyutgåvor, bland annat Lindman Nordens flora och Suecia antiqua, och rättigheter såldes av. De pengar förlaget tjänade nyinvesterades bland annat i Henry Millers böcker. 1962 gav W&W ut sju titlar av honom, vilka sålde i stora upplagor. Samma år kom Moment 22 av Joseph Heller, som blev en framgång först efter filmpremiären 1966. Andra amerikanska författare tillkom under åren, t ex John Irving.

Flera serier lanserades under den här tiden: W&W-serien, en kvalitetsserie i pocket med originalutgåvor, Den moderna handboken, en vetenskaplig serie, Alma, utgivning riktad mot universiteten. Senare tillkom även Naturserien. Förlagets verksamhet utökades på alla plan, W&W blev med åren ett relativt stort förlag som var med och ”slogs” om de attraktiva titlarna på den internationella marknaden, samtidigt som den svenska författarlistan utökades och tilltog i attraktion.

Lundell, Solsjenitsyn och Tage D

För att knyta unga svenska författare till förlaget startades 1965 en Gruppantologi för opublicerade författare. Många idag väletablerade författare debuterade här: Gunnar Harding, Peter Curman, Niklas Rådström, Göran Hägg, Ulf Lundell…

I början på sextiotalet reste Per Gedin till Moskva och genom Hans Björkegren fick han kontakt med de unga ryska författarna. Många av dem har senare översatts av Björkegren, bland andra Alexandr Solsjenitsyn.

1963 kom också den första boken av en svensk författare som skapade en alldeles egen genre: Tage Danielsson.

Två av förlagets författare mottog under den här tiden nobelpriset i litteratur: Alexander Solsjenitsyn, 1970, och Gabriel García Márquez, 1982.

Vackra naturböcker

Vackra naturböcker hade länge varit en specialitet på W&W. Gunnar Brusewitz:s Skissbok och Sjö och Skog, som kom ut på sjuttiotalet, blev stora framgångar och trycktes i flera versioner. Många andra av landets förnämsta, samtida naturkonstnärer och skribenter har fått sina böcker utgivna på W&W, med början på sjuttiotalet: Bo Mossberg, Lars Jonsson, Staffan Ullström och Björn Dal är några namn. Flera av dem har gjort internationella karriärer och deras böcker finns utgivna i ett stort antal länder.

Bonnierförlagen

1986 beslöt sig Per Gedin för att starta ett eget förlag och lämnade chefskapet för W&W. I samband därmed sålde han sin andel av företaget till Bonniers där W&W idag är en väl införlivad del i Bonnierförlagen.

1990-talet

Några av förlagets tidigare författare etablerade sig ytterligare i slutet av 80-talet och nådde oerhörda framgångar, främst Marianne Fredriksson och Ulf Lundell, men även Katarina Frostenson och Bruno K. Öijer.

Förutom Derek Walcott tilldelades ytterligare fyra av förlagets författare nobelpriset i litteratur: Wole Soyinka, 1986, Joseph Brodsky, 1987, José Saramago, 1998, V. S. Naipaul, 2001.

2000-talet

På 2000-talet har flera nya svenska författare tillkommit. Jens Lapidus och Johan Theorin är de senaste debutanterna som nått stora framgångar. Av de utländska storsäljarna kan nämnas Amos Oz:s En berättelse om kärlek och mörker och Khaled Hosseini med Flyga Drake och Tusen strålande solar. 2009 års Nobelpris tilldelades förlagets författare Herta Müller.